Historik
I början av 1900-talet började vår historik när lokala handlare pratade ihop sig och bildade sammanslutningar/föreningar för att tillsammans förbättra villkor vid inköp och leveranser mm.
Dessa lokala föreningar gick sedan samman i ett regionalt förbund, Gävleborgs köpmannaförbund, som sedemera även kom att ingå i Sveriges köpmannaförbund under en period.
Gustav Sundqvist – En handelsmans arv som lever vidare
I den lilla byn Stråtjära, djupt rotad i Hälsinglands mylla, föddes Gustav (Villehad) Sundqvist den 8 november 1867. Hans liv kom att prägla och forma Gävleborgs köpmannaförbund på ett sätt som än idag sätter avtryck i regionens näringsliv.
Historien tar sin början redan 1871, då Gustavs mor, Anna Sundqvist, öppnade en ölservering i en liten stuga på Kopparmyrgatan. Hon blev snart känd som ”Öl-Anna” och drev verksamheten tillsammans med sin halvbror Lars, en skicklig bagare. Lars bakade sockerkringlor som såldes både i ölstugan och levererades till traktens handlare – ett tidigt exempel på lokal samverkan och entreprenörsanda.
När Anna Sundqvist 1888 fick handelsrättigheter grundades ”Sundqvist diversehandel” nära kyrkan i byn. Efter några år tog Gustav över butiken och drev den med stor omsorg ända fram till 1948. Affären var en klassisk lanthandel där kunderna möttes av silltunnan innanför dörren, där mjöl, salt och socker såldes i lösvikt, och där snusburken låg gömd under disken. I taket hängde seldon och hästskor, på disken fanns pappersstrutar med karameller, gräddkola och barnens favorit – Tigertungorna, överdragna med choklad. Vågen, vikterna och inslagningspappret var ständiga följeslagare i vardagen.
Gustav Sundqvist var inte bara en handlare, utan också en man med intresse för ekonomi och börsnoteringar. När börsnyheterna lästes upp i radion kunde han stänga butiken för att ostört lyssna – ett tecken på hans framsynthet och ekonomiska sinne.
När Gustav gick bort 1960, 92 år gammal, fanns varken arvingar eller testamente. Enligt lag skulle arvet tillfalla Arvsfonden, men Gustav hade tydligt uttryckt sin önskan: dödsboet skulle gå till Gävleborgs köpmannaförbund.
Arvet bestod av fastigheten Kallbäck 1:6, aktier i flera framstående bolag, premieobligationer, banktillgodohavanden och en inteckningsrevers som senare efterskänktes. Detta kapital blev grunden till förbundets tillgångar, och tack vare kloka placeringar har pengarna vuxit och avkastningen används idag för att stötta den lokala handeln i Gästrikland och Hälsingland.
